Sambandet mellan parodontal hälsa och tandreglering: optimera patientens resultat

Inflammation och plackansamling kan skapa utmaningar under tandregleringen, vilket påverkar både de strukturella och estetiska målen. Med tanke på detta är det viktigt med samarbete mellan ortodontologer, parodontologer och tandhygienister avgörande för att kunna erbjuda en heltäckande vård, identifiera riskfaktorer och stödja effektiva behandlingsresultat.

Parodsjukdomar och hur de påverkar tandreglering

Friska parodontala vävnader är en grundläggande förutsättning för effektiv tandreglering. De ger ett stabilt fäste som möjliggör säker och kontrollerad rörelse. Hos patienter med nedsatt parodontal hälsa kan däremot inflammation störa denna process, vilket leder till långsammare framsteg och ökad risk för ytterligare komplikationer.

En artikel av Antoun et al. (2017) belyser hur reducerat parodontalt stöd kan resultera i komplexa ortodontiska problem såsom extrusion och tandvandring – särskilt hos överkäksincisiver, som är benägna att övereruptera och migrera patologiskt. Dessa förändringar kräver ofta interdisciplinär behandling för att uppnå både funktionella och estetiska resultat. I vissa fall används kompletterande ortodontiska metoder – exempelvis extrusion av icke restaurerbara tänder – för att optimera ben- och mjukvävnadsarkitekturen inför implantatbehandling.

Det är viktigt att notera att parodontit inte nödvändigtvis utgör en kontraindikation för ortodontisk behandling, förutsatt att inflammationen är stabiliserad. Dock kan benförlust och reducerat stöd i mjukvävnaden innebära betydande rehabiliteringsutmaningar.

Hos patienter med friska parodontala vävnader fann Jepsen et al. (2023) att ortodontisk behandling i regel inte har någon negativ påverkan på parodontiet. Kliniker måste dock vara medvetna om och hantera vanliga komplikationer såsom inflammatorisk gingival hyperplasi och rotresorption, vilka kan förvärras om de inte kontrolleras.

Att bibehålla god parodontal hälsa och munhygien både före och under ortodontisk behandling är därför avgörande för att undvika dessa problem och säkerställa långsiktigt stabila behandlingsresultat.

Tandreglering hos patienter med parodsjukdom

Ortodontisk behandling för patienter med parodontal sjukdom kräver noggrann planering och kontroll av inflammation. Enligt Jepsen et al. (2023) leder ortodontisk rörelse av tänder med reducerad, frisk parodontium inte till ytterligare fästförlust. Men i fall där plackinducerad inflammation och intrabeniska defekter är närvarande kan ortodontiska krafter förvärra bindvävsförlusten.

European Federation of Periodontologys riktlinjer för klinisk praxis S3 ger specifika rekommendationer för patienter med parodontit i stadium IV. Till exempel kan tandreglering fortsätta hos patienter med stabila parodontala tillstånd och utan sonddjup ≥6 mm eller aktiv blödning vid sondering. Behandling i dessa fall har visat sig inte signifikant påverka parodontala resultat, tandköttsinflammation eller rotresorption. Omvänt betraktas påbörjande av ortodontisk behandling på patienter med odiagnostiserad parodontit som ett behandlingsfel som kan förebyggas med noggrann parodontal screening före behandling. Riktlinjen är vidare att ortodontisk behandling endast påbörjas efter att parodontala behandlingsslutpunkter har uppnåtts, såsom minimalt sonderingsfickdjup (Jepsen et al., 2023). I fall med obehandlad parodontit bör tandreglering skjutas upp tills parodontal behandling är klar för att undvika förvärrade parodontala tillstånd.

Ortodontisk behandling som en risk för parodhälsa: Påverkan på det orala mikrobiomet

Tandreglering medför fysiska förändringar som stör det orala mikrobiomet, vilket gör parodontal hantering mer utmanande. Peterson et al. (2024) förklarar att det orala mikrobiomet, som stabiliseras i tidig barndom, kan störas av ortodontiska ingrepp, vilket kan leda till dysbios och en ökning av patogena bakterier. Tandregleringen medför nya ytor för bakteriell fästning och biofilmbildning, vilket ökar risken för gingivit och karies. 

Patienter som genomgår tandreglering uppvisar vanligtvis förändringar i den mikrobiella sammansättningen, och drivs av en ökad biofilmretention runt tandställningen. Forskning visar att proaktiva hygienåtgärder är avgörande för att motverka dessa förändringar. Probiotika och prebiotika vinner mark som strategier för att stödja mikrobiell balans och minska patogeniciteten. 

Framsteg inom biomaterial erbjuder också lovande lösningar. Till exempel kan tandreglering som är 3D-utskriven med antimikrobiella egenskaper eller biofilmresistenta beläggningar bidra till att minska bakterieretentionen. Innovationer som reagerar på mikrobiella förändringar, t.ex. material som frisätter antimikrobiella medel som svar på pH-förändringar, är också under utveckling och kan stödja personlig, mikrobiomvänlig ortodontisk vård.

Behovet av ett samarbetsinriktat tillvägagångssätt 

Ett samarbetsinriktat, teambaserat tillvägagångssätt för ortodontisk behandling är nyckeln till att skydda parodontal hälsa. Parodontologer ser till att tandköttshälsan är tillräckligt stabil för tandreglering, medan ortodontister planerar tandrörelser för att minimera parodontal stress. Tandhygienister spelar en förebyggande roll, utbildar och motiverar patienter och tillhandahåller professionell rengöring för att upprätthålla optimal munhygien under hela behandlingen.

Skräddarsydda behandlingsplaner

Varje patients behov är unika, vilket kräver en behandlingsplan på individuell nivå som bygger på input från flera specialister. Regelbundna kontroller och tydlig kommunikation mellan ortodontister, parodontologer och hygienister hjälper till att säkerställa att behandlingsstrategierna förblir i linje med patientens parodontala hälsa.

Efterbehandling av tandreglering 

Även efter tandreglering är parodontal behandling fortfarande viktig för långsiktig hälsa och stabilitet. Korrekt vård med retainers, i kombination med regelbunden övervakning av tandläkare, kan hjälpa till att förhindra återfall eller uppkomsten av nya parodontala problem. Det är viktigt att patienten följs upp långsiktigt av hygienister och parodontologer för att upptäcka och hantera eventuella förändringar i den parodontala hälsan. 

Optimera tandregleringens resultat 

Samspelet mellan parodontal och ortodontisk hälsa är avgörande för att uppnå säkra, funktionella och estetiska resultat. Genom att anta ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kan kliniker se till att patienterna uppnår optimala resultat utan att kompromissa med parodontal hälsa. Denna balans kräver gott samarbete mellan ortodontister, parodontologer och tandhygienister i varje skede av vården, från behandlingsplan till underhåll.