jan. 08, 2023 - Minuts läsningMinuters läsning

Beteendeförändringar för bättre munhälsa

Hur uppmuntrar vi patienter att förbättra den dagliga munvårdshygienen? Kan hemligheten vara bättre förståelse för beteendeförändringar?

Innehåll

Att skapa bättre följsamhet är en utmaning för tandvården. Även om du visar dina patienter fina tekniker för tandborstning och mellanrumsrengöring kan det vara svårt för dem att genomföra en bestående förändring i vardagen.

Det handlar inte om att patienten inte vill förändra. Snarare handlar det om att beteendeförändringar är en dynamisk och långsam process. För att möjliggöra denna bör vi samarbeta med patienten och skapa en individuell plan, istället för att försöka hitta en rutin som passar alla. 

Tandköttssjukdomar och munhälsa i statistiken

Omkring 90% av befolkningen upplever någon form av parodontal sjukdom (Pihlstrom et al., 2005), som till stor del är en sjukdom som kan förebyggas. Det finns alltså stort utrymme för förbättringar.

Vi har tagit fram ett kompendium som fokuserar på hur tandvården kan hjälpa patienter att förbättra sin munhälsa med hjälp av strategier och tekniker för beteendeförändring. Även om den här artikeln sammanfattar de viktigaste punkterna, kan du ladda ner hela kompendiet här för att ta reda på mer.

God munhälsa har också betydande ekonomisk följder: den globala ekonomiska effekten av tandsjukdomar var 442 miljarder USD 2010 (Listl et al, 2015). Eftersom de flesta fall av tandköttssjukdomar och karies kan förebyggas undrar man varför de är så vanliga?


Tandköttssjukdomar är fortfarande utbredda

Vi förlitar oss på mänskligt beteende för att kontrollera plack. Tandvården är beroende av sina patienters tandvårdsvanor för att minska hälsorisker som karies. Därför är det avgörande hur vi kommunicerar med patienterna för att öka chanserna för en beteendeförändring. Med bättre förståelse för hur man ändrar och bibehåller beteenden, kan vi minska behovet av behandlingar.

Vårt kompendium kopplar ihop beteendeförändring och tandhygien, samt utforskar hur dessa strategier är mycket effektivare än att bara fokusera på problem och tala om för patienterna vad de ska göra.




Skillnaden mellan rutin och ritual i munhälsa

Genom att fokusera på ritual snarare än rutin, kan vi skapa bestående förändring.

Så vad är skillnaden mellan rutiner och ritualer? Vi har alla våra morgonrutiner, och tandborstning är vanligtvis en del av detta. Rutiner är viktiga, men inte vad vi skulle beskriva som meningsfulla. De kräver ingen koncentration och vi gör dem regelbundet utan att tänka efter.

Vad händer om vi lägger till ritualer?

Ritualer är handlingar som har en större betydelse för oss. Vi kanske yogar en stund eller gör en lyxig cappuccino som vi verkligen njuter av. Det är exempel på några morgonritualer; aktiviteter som är både njutningsfulla och praktiska, och som skapar en känsla av holistiskt välbefinnande.

De flesta av oss ser rengöring av tänderna som en rutin. För att förbättra patienters munhygien måste vi hjälpa dem att gå från rutiner till att skapa ritualer kring tandborstning och approximal rengöring. En bra utgångspunkt är att förstå hur hjärnan anpassar sig till förändringar. Då kan vi lättare hjälpa patienterna att förändra sina tankesätt från "Jag måste borsta tänderna" till "Jag vill borsta tänderna".



Förstå beteendeförändring

När munhygien går från att vara rutin till ritual kan det innebära meningsfull förändring för patienten. Vårt kompendium utforskar olika evidensbaserade modeller för beteendeförändring, som kan vara effektiva för att ändra vanor. Här är en sammanfattning av viktiga förändringsmodeller.

COM-B-modellen för beteendeförändring

COM-B-modellen är ett värdefullt verktyg som guidar dig i att hjälpa patienten skapa beteendeförändring utifrån patientens personliga situation och mindset. Modellen tar upp 19 faktorer för beteendeförändring. De viktigaste tre drivkrafterna för förändring är: förmåga, möjlighet och motivation (Capability, Opportunity, Motivation). Det är en god start att börja med att identifiera vilka faktorer för beteendeförändring som fungerar bäst för varje patient

1. Förstår patienten hur viktigt det är med god munhygien och är de tillräckligt friska för att sköta den?

2. Har patienten möjlighet att borsta och göra rent mellan tänderna på bästa sätt? (med hänsyn till ex. ekonomiska resurser)?

3. Vad motiverar patienten att sköta om sina tänder? Är det en rutin snarare än en ritual?

Modellen leder sedan till nästa nivå, interventionsstrategier. De ger dig tips för att ta itu med utmaningar som relaterar till förmåga, möjlighet- eller motivationsaspekterna (COM). I kompendiet har du möjlighet att läsa mer om dessa tillvägagångssätt.

Motiverande samtal

Denna modell är ganska känd inom tandvården, även om det behövs mer grundlig forskning om dess effektivitet. Utgångspunkten här är att patienter är mer benägna att ändra sitt beteende om förändringen är relaterad till något de värdesätter, snarare än något som de känner sig tvingade att göra. Tandvårdspersonal blir rådgivare här, eftersom de ställer frågor till patienten för att hjälpa dem att nå sina egna slutsatser och skapa sunda tandvårdsvanor.

De centrala tillvägagångssätten är samarbete, framkallande och autonomi.

1. Börja med att etablera en pålitlig relation

2. Ställ sedan frågor för att få fram individuella svar

3. Hjälp sedan dina patienter att dra sina egna slutsatser

Förändring är varaktig när vi vägleder den själva, och det är den centrala principen bakom denna modell.

Den planerade beteendemodellen

Teorin här är att hälsorelaterat beteende kan förutsägas av individens avsikt. Om patienten exempelvis avser att förbättra den approximala rengöringen för att förhindra plack, kommer de förmodligen att göra det enligt denna modell.

Det finns tre faktorer som driver denna avsikt: attityd, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. En patient är ofta mer benägen att använda tandtråd om deras partner eller barn gör det. Hur kan du använda denna teori för att stödja dina patienter?

Den kan hjälpa dig att identifiera vilka psykosociala egenskaper hos patienten som kan underlätta en förändring. Denna modell kritiseras dock för att överskatta avsiktens betydelse, underskatta de beteendemässiga svårigheterna och inte riktigt ta itu med de sociala och miljömässiga faktorerna.

Målsättning, planering & egenkontroll (GPS)

Vi kan kombinera innehåll från de teoretiska modellerna till ett mer pragmatiskt förhållningssätt: målsättning, planering och självövervakning (GPS, Goal, Planning, Self-monitoring). Detta är den metod som rekommenderas av European Federation of Parodontology (EFP), och den kopplar ihop  evidensbaserade beteendeförändringsmodeller med ett användarvänligt sätt att underlätta förändring.

GPS har utgångspunkten i samtal med patienten. Utgångspunkten för samtalen är skattningsfrågor och diskussion av munhälsa. Samtalen kan naturligt leda till att identifiera behov och vad som behöver förändras (karies, tandköttssjukdom, etc). Patienten kan själv identifiera och sätta mål som delas med tandvårdspersonalen. 

Det är viktigt att målen bestäms av patienten själv. Tillsammans med tandvårdspersonal planerar sedan patienten när, var och hur man ska åstadkomma förändring, inklusive egenkontroll. Kunskap om beteendemodellerna gör att tandvården kan styra samtalet mot individens mål med sin munhälsa.

Friska tänder och tandkött är starkt kopplade till patientens allmänna hälsa. När patienterna känner sig positiva till munhälsa kommer det visa sig i deras tandvårdsvanor.



Att förstå beteendeförändringar hjälper patientvården

Som tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska är det viktigt att lära sig drivkrafterna och hindren för beteendeförändringar för patienterna. Detta gör att du kan introducera GPS-modellen, vilket förbättrar förståelsen och målsättningen.

Patienten kan sedan sätta upp sina egna mål, och gå från rutiner till att skapa ritualer för mun- och tandvård.

För att förändring ska bli effektiv måste den förstås och den måste prioriteras. När vi tar oss tid att förstå de komplexa drivkrafterna bakom mänsklig motivation, har vi mer meningsfulla samtal och ger bättre stöd.

Ladda gärna ner vårt kompendium på engelska ” Behavioral strategies to improve oral hygiene”. 

Ladda gärna ner vårt white paper "Behavioral strategies to improve oral hygiene". 

Där får du lära dig mer om modellerna för beteendeförändring. 



Relaterade artiklar