Du är för närvarande på:

G.U.M Sverige

Vänligen klicka på land och språk för att hitta en återförsäljare. Du kommer att bli omdirigerad till ditt lands sida.

  • Internationella
  • Belgien
  • Tyskland
  • Danmark
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Nederländerna
  • Norge
  • Polen
  • Sverige
Föregående
18 Februari 2021
Nästa
Karta med 3 nålade platser: RCTs, systematiska granskningar och meta-analyser

Approximal rengöring: En genomgång av befintliga studier

I vår ständigt uppkopplade värld behöver även tandvårdspersonalen hålla sig uppdaterade med de nya framstegen inom dental forskning och kliniska rekommendationer. I dagens samhälle har många av våra patienter redan tillgång till all typ av information på nätet och kan vara mycket pålästa innan de kommer till oss för att rådfråga om sin munhälsa.

I själva verket är det vanligt att vi alla använder oss av online-resurser för en snabb sökning så att vi är förberedda inför en kommande diskussion, tandvårdsbesök eller möte. Även om online-information är en stor resurs är vi överens om att det kan vara svårt att utvärdera den omfattande litteratur som finns tillgänglig i fråga om validitet, kvaliteten på data, och tillförlitligheten i informationen [1].

Hur kan vi hålla koll på så många publikationer och så mycket data?

En sak är säker: det är inte enkelt.

Förstoringsglas med en artiklel

Hur mycket data finns det?

Det finns enormt mycket data inom hälso-och sjukvård och tandvården är inte ett undantag. Det kan vara både skrämmande och skrattretande när man tänker på den mängd växande data per månad:  

  • Ett team i USA uppskattade att: om man vill hålla jämna steg med 7'827 relevanta artiklar som publiceras varje månad skulle en husläkare behöva ägna 627,5 timmar åt att läsa den medicinska litteraturen varje månad, motsvarande 21 timmar per dag [2].
  • En PLoS One-publikation fann att det totala antalet tandläkarjournaler ökade betydligt från 46, år 2003, till 83, år 2012 [3] Men det var 2012!
  • Idag finns det mer än 100 tandläkarjournaler [4] och 26 tandhygienist-tidskrifter [5].
  • Hur kan man hänga med i informationflödet? Hur hanterar vi en explosion av tillgänglig medicinsk litteratur? Inte möjligt kan man tänka sig ...
7'827 odontologi artiklar publiceras varje månad

I en sammanfattning på evidensbaserad litteratur uppdateras vi om vad den senaste kvalitetsgranskningen visar. Detta är en blandning av granskningar och slutsatser från olika sorts källor, allt ifrån ”white paper” publikationer till systemiska recensioner från högkvalitativa forskningsprojekt med komplex statistiska analyser. Detta så kallade ”golden standard”-källa som inkluderar de högt respekterade Cochrane biblioteket recensioner [6] som kombinerar resultaten av endast de bästa kvalitetsstudier, dvs randomiserade kontrollerade studier.

Detta tillvägagångssätt för att minska komplexiteten har blivit en ovärderlig resurs i den nuvarande dynamiska världen av ständigt exploderande data. Lika viktigt för oss att hänga med detta både när det gäller kunskap och bevis över tiden.

Så, vad är evidensbaserad medicin eller EBM handlar om? Låt oss ta en närmare titt.

Evidensbaserad medicin (EBM) och evidensbaserad tandvård (EBT) 

British Medical Journal (BMJ) var en av de första tidskrifter att beskriva evidensbaserad medicin (EBM) och definierade den som "den samvetsgranna, tydlig och insiktsfull användningen av nuvarande bästa bevis för att fatta beslut om vård av enskilda patienter" [7].

American Dental Association (ADA) definierar "evidensbaserad tandvård (EBD)," som en metod för munhälsovård som kombinerar systematiska bedömningar av kliniskt relevanta bevis, med klinisk expertis och patientens behandlingsbehov och preferenser [8].

Kliniskt relevanta bevis kombinerat med klinisk expertis och patientens behov

Med denna definition erkänner ADA att behandlingsrekommendationer kan styras av bevis men i slutändan bör den slutliga rekommendationen fastställas för varje patient av hens vårdgivare samt att patientens preferenser bör beaktas i alla beslut [8].

Det verkar att evidensbaserad medicin är något som hjälper oss att navigera ett hav av information, att få sammanfattning om vad som finns där ute samt hjälper oss att förstå det hela.

Approximal rengöring: för att förebygga och behandla tandköttssjukdomar! Vad har vi för bevis?

Som vi alla vet det finns ett brett sortiment av olika interdentala hjälpmedel för olika önskemål, behov och vanor. Detta sortiment omfattar tandtråd, interdentala borstar (IDB) och gummitandstickor (GTS), som alla är effektiva när de används på rätt sätt.

Hur kan man ta reda på mer om dessa hjälpmedels relativa prestanda? Vad säger den senaste litteraturen om var och en av dessa interdentala rengöringsmetoder? Vilka kan leda till bättre följsamhet? Hur kan du använda denna information för att vägleda och verkligen förenkla dina rekommendationer och anpassa dem till varje patient?

För att kunna göra evidensbaserade patientrekommendationer måste vi naturligtvis ta en titt på de senaste bevisen från litteraturen. Har du tid att läsa ett 20-tal långa papper där man jämför IOH-enheter i preventions- och behandlingspatienter?

Vi har förenklat detta för dig genom att utföra en litteraturstudie med titeln " Interdental rengöring för att förebygga och behandla tandköttssjukdomar, baserat på bevis" [9]

Vi tittade på 17 randomiserade kontrollerade studier samt 6 systematiska recensioner och metaanalyser som valdes ut. Dessa studier jämförde effekten av tandtråd, IDB och GTS på att ta bort plack. Grunden för denna litteraturstudie var dels för förebyggande syfte hos oral friska individer, dels för behandlande syfte hos patienter med gingivit eller parodotit.

Om du vill veta mer om vad den senaste litteraturen säger om tandtråd, IDB och GTS, ladda ner vårt faktablad.

 

Sunstar GUM Interdental rengöring faktablad

Du kan även se vår Virituella träning - Modul 1 "Interdental rengöring: befintliga bevis" som innehåller intervjuer av Prof. Graziani.

Interdental rengöring modul 1

"Att sammanfatta bevisen bidrar till att överbrygga klyftan mellan läkare och patienter", säger Mariano Sanz

Federation of Periodontology (EFP) har också just avslutat en omfattande genomgång av litteraturen om behandling av Parodotit och har – för första gången i sin historia – publicerat formella evidensbaserade riktlinjer för behandling av Parodotit [10].

Detta var en lång och mödosam övning som avslutades i en Perio-workshop 2019 där 90 experter från 19 länder deltog. De sammanfattade bevis från 15 systematiska recensioner med aktuella bevis för att förebygga och behandla Parodotit.

EFP:s idé är att dessa riktlinjer ska erbjuda både tandvård- och sjukvårdspersonalen terapeutiska vägar baserade på den enskilda patientens diagnoser. Avsikten är att hjälpa tandvårdspersonalen, över hela världen, att ge bästa möjliga behandling till sina patienter, underlätta antagandet av de mest lämpliga förebyggande och terapeutiska insatser beroende på stadie och svårighetsgraden av Parodotit.

"Denna riktlinje kommer i slutändan att gynna den patient som skulle få bästa möjliga behandling enligt dessa bestämmelser", säger Mariano Sanz, som var ordförande för Perio Workshop 2019 som utvecklade och publicerade riktlinjerna [11].

EFP Perio-workshop 2019

Evidensbaserad tandvård för ”sinnesro”

Sammanfattningsvis: i en värld av allt större datastudier och publikationer kan sammanfattningar av litteraturen, evidensbaserad tandvård (EBD) och riktlinjer för kliniska övningar (CPG) baserat på sammanfattade bevis, hjälpa oss att navigera komplexiteten. Och att få sinnesro när man veta att man gör det bästa för sina patienter.

Tandvårdspersonal med en smiley

Sammanfattade bevis dikterar inte våra beslut, inte heller förbinder oss till dem . Varje patient är unik med sina egna behov, rädslor, preferenser och förväntningar. Dessa sammanfattningar hjälper oss att styra våra rekommendationer för varje enskild patient genom att titta på senaste bevisnivån när vi tar vårt kliniska beslut.

Till nästa gång när du vill vara uppdaterad eller om du känner dig osäker använd dig av bevissammanfattningar och kolla in riktlinjer för klinisk praxis, och därmed kan du spara mer tid.