Approximal rengöring: En genomgång av befintliga studier

I vår ständigt uppkopplade värld kan tandvårdspersonal förväntas hålla jämna steg med utvecklingen inom forskning och kliniska rekommendationer. Många patienter har nu tillgång till all slags information online och kan vara mycket pålästa när de besöker sin klinik.

Det är vanligt att använda resurser online för att vara förberedda inför en kommande diskussion, besök hos tandvården eller möte. Även om information på nätet är en stor resurs är vi överens om att det kan vara svårt att utvärdera den omfattande litteratur som finns tillgänglig i fråga om validitet, kvaliteten på data, och tillförlitligheten [1].

Hur mycket data finns det?

Det finns enormt mycket data inom hälso-och sjukvården och tandvården är inte ett undantag. Idag finns det mer än 100 tandläkarjournaler [2] och 26 tandhygienist-tidskrifter [3].

Hur hänger man med i informationsflödet? Hur hanterar vi all medicinsk litteratur som finns tillgänglig?

För att kunna göra evidensbaserade patientrekommendationer måste vi naturligtvis ta en titt på de senaste bevisen från litteraturen. Har du tid att läsa ett 20-tal dokument där man jämför IOH-enheter i preventions- och behandlingspatienter?

För att förenkla detta har vi utformat faktabladet " Approximal rengöring för att förebygga och behandla tandköttssjukdomar, baserat på bevis"[4]. 

Vi har tittat på 17 randomiserade kontrollerade studier samt 6 systematiska recensioner och utvalda metaanalyser. Dessa studier jämförde effekten av tandtråd, interdentala borstar och gummitandstickor. Grunden för denna litteraturstudie var dels i förebyggande syfte hos individer med frisk mun, dels i behandlande syfte hos patienter med gingivit eller parodontit.

Faktabladet finns tillgängligt på svenska och engelska och du kan ladda ner det nedan.

I en sammanfattning på evidensbaserad litteratur uppdateras vi om vad den senaste kvalitetsgranskningen visar. Detta är en blandning av granskningar och slutsatser från olika sorts källor, allt ifrån ”white paper” publikationer till systemiska recensioner från högkvalitativa forskningsprojekt med komplex statistiska analyser. Detta så kallade ”golden standard”-källa som inkluderar de högt respekterade Cochrane biblioteket recensioner [5] som kombinerar resultaten av endast de bästa kvalitetsstudier, dvs randomiserade kontrollerade studier.

Detta tillvägagångssätt för att minska komplexiteten har blivit en ovärderlig resurs i den nuvarande dynamiska världen av ständigt exploderande data. Lika viktigt för oss att hänga med detta både när det gäller kunskap och bevis över tiden.

Så, vad är evidensbaserad medicin eller EBM handlar om? Låt oss ta en närmare titt.

Evidensbaserad medicin (EBM) och evidensbaserad tandvård (EBT) 

British Medical Journal (BMJ) var en av de första tidskrifter att beskriva evidensbaserad medicin (EBM) och definierade den som "den samvetsgranna, tydlig och insiktsfull användningen av nuvarande bästa bevis för att fatta beslut om vård av enskilda patienter"[6].

American Dental Association (ADA) definierar "evidensbaserad tandvård (EBD)," som en metod för munhälsovård som kombinerar systematiska bedömningar av kliniskt relevanta bevis, med klinisk expertis och patientens behandlingsbehov och preferenser [7].

Med denna definition erkänner ADA att behandlingsrekommendationer kan styras av bevis men i slutändan bör den slutliga rekommendationen fastställas för varje patient av hens vårdgivare samt att patientens preferenser bör beaktas i alla beslut [8].

Nedan kan du se vår Virituella träning - Modul 1 "Interdental rengöring: befintliga bevis" som innehåller intervjuer av Prof. Graziani.

"Att sammanfatta bevisen bidrar till att överbrygga klyftan mellan läkare och patienter", säger Mariano Sanz

Federation of Periodontology (EFP) har också just avslutat en omfattande genomgång av litteraturen om behandling av Parodotit och har – för första gången i sin historia – publicerat formella evidensbaserade riktlinjer för behandling av Parodotit [9].

Detta var en lång och mödosam övning som avslutades i en Perio-workshop 2019 där 90 experter från 19 länder deltog. De sammanfattade bevis från 15 systematiska recensioner med aktuella bevis för att förebygga och behandla Parodotit.

EFP:s idé är att dessa riktlinjer ska erbjuda både tandvård- och sjukvårdspersonalen terapeutiska vägar baserade på den enskilda patientens diagnoser. Avsikten är att hjälpa tandvårdspersonalen, över hela världen, att ge bästa möjliga behandling till sina patienter, underlätta antagandet av de mest lämpliga förebyggande och terapeutiska insatser beroende på stadie och svårighetsgraden av Parodotit.

"Denna riktlinje kommer i slutändan att gynna den patient som skulle få bästa möjliga behandling enligt dessa bestämmelser", säger Mariano Sanz, som var ordförande för Perio Workshop 2019 som utvecklade och publicerade riktlinjerna [10].

Evidensbaserad tandvård för ”sinnesro”

Sammanfattningsvis: i en värld av allt större datastudier och publikationer kan sammanfattningar av litteraturen, evidensbaserad tandvård (EBD) och riktlinjer för kliniska övningar (CPG) baserat på sammanfattade bevis, hjälpa oss att navigera komplexiteten. Och att få sinnesro när man veta att man gör det bästa för sina patienter.

Sammanfattade bevis dikterar inte våra beslut, inte heller förbinder oss till dem . Varje patient är unik med sina egna behov, rädslor, preferenser och förväntningar. Dessa sammanfattningar hjälper oss att styra våra rekommendationer för varje enskild patient genom att titta på senaste bevisnivån när vi tar vårt kliniska beslut.

Till nästa gång när du vill vara uppdaterad eller om du känner dig osäker använd dig av bevissammanfattningar och kolla in riktlinjer för klinisk praxis, och därmed kan du spara mer tid.